%0 Unpublished Work %A Kjellström, Jannike %A Olsson, Gabriella %D 2018 %T Psykisk ohälsa bland unga. Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö %U https://su.figshare.com/articles/preprint/Psykisk_oh_lsa_bland_unga_Betydelsen_av_skolors_sociodemografiska_egenskaper_och_arbetsmilj_/7007342 %R 10.17045/sthlmuni.7007342.v1 %2 https://ndownloader.figshare.com/files/12855731 %K Mental Health Problems %K school children %K socio-demographic %K stockholm %K Research Reports in Public Health Sciences %K Institutionen för folkhälsovetenskap %K Department of Public Health Sciences %K Stockholms universitet %K Psykisk ohälsa %K könsskillnader %K skola %K arbetsmiljö %K sociodemografiska egenskaper %K psykiska besvär %K psykosomatiska besvär %K utagerande besvär %K Medical and Health Sciences not elsewhere classified %K Public Health and Health Services not elsewhere classified %X

Denna studie syftar till att studera betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö för psykisk ohälsa bland niondeklassare i Stockholms kommun. Ytterligare en ambition har varit att studera om dessa samband ser olika ut för pojkar och flickor. Vi finner initialt att det finns stora skillnader mellan Stockholms skolor i förhållande till deras sociodemografiska sammansättning, men att denna skillnad inte i lika stor utsträckning avspeglas i skilda arbetsmiljövillkor mellan olika skoltyper. Viss variation i arbetsmiljöförhållanden förekommer dock, mest påtaglig är denna variation i förhållande till den upplevda studieron i skolan. Vi finner vidare att det finns skillnader i psykisk ohälsa mellan skolor i Stockholm, i synnerhet gäller det för utagerande besvär. Det betyder att alldeles oavsett den egna bakgrunden så tenderar elever rapportera fler symptom på psykisk ohälsa om de går i vissa skolor snarare än i andra skolor. Till viss del kan sådana skillnader förklaras utifrån skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö. Vi finner till exempel att flickor i resurssvaga skolor rapporterar färre psykiska besvär än elever i andra typer av skolor och att både pojkar och flickor i resurssvaga skolor rapporterar mer utagerande besvär än pojkar och flickor i typiska skolor dvs skolor som är mer sociodemografiskt starka. Pojkars rapportering av psykosomatiska besvär är tydligare kopplade till brister i arbetsmiljön än flickors, medan flickors rapportering av utagerande besvär är tydligare kopplade till arbetsmiljöförhållanden än pojkars. Att förbättra studieron och stärka elevinflytande samt öka tillgången till stöd från vuxna i skolan är därmed några av de sätt som Stockholms skolor skulle kunna arbeta med för att främja elevers psykiska välbefinnande, i synnerhet i förhållande till elevers utagerande besvär.

%I Research Reports in Public Health Sciences